SARA KÄLLER

Wipeout, vilken serie! Här sitter vi och skrattar, det är nästan vad vi har gjort hela dagen... Jag och min fruga! Det vi har skrattat åt är bland annat min musiksmak som jag hade för många år sedan, från att gå till typ Nicke & Mojje till The Ark osv. Ja ni förstår nog vad det är jag försöker säga.. Andra saken som hände var att jag skulle gå ner och hänga upp tvätten, och som alla måste förstå vid det här lagret så böjer man sig ner när man ska ta ut det från maskinen, jag gör det i takt med musiken och står där med röven i vädret och gugnar den upp och ner. (Nu låter det som att jag har värsta fettröven) Men iallafall jag hör att Josefine går i trappan och efter ett tag kollar åt hennes håll där hon sitter och garvar så att hon inte kan andas typ. Då börjar jag också garva och där står vi och garvar tillsammans, som jag sa, hur ska vi orka det här, magkramp pga allt skratt... Inte nog med det, jag tar chipsskålen som står på borde och det är urrensat för att Josefine har ätit upp allt och lämnar några enstaka smulor som jag bara måste ha, för att göra det på lättaste sättet så lutar jag skålen så att allt kommer ut, och stoppar in huvudet, och vips så åker hela huvudet in. Ja, ni kan läsa mer på Josefines blogg http://josefline.blogg.se/ i kanske mer detaljer, eller kanske mer lättare att förstå, eftersom att det var hon som såg!

Ja, sen får man ett samtal, någon från mammas jobb som jag nog aldrig hört talas om, men ringer gör hon och pratar på, trevligt var det och skratta gjorde vi också. Hon ringer hem och tror att hon ringer mammas mobil.. Säger det två gånger dessutom, söt :)

Snart börjar Beck, sen ska jag ta en runda i tvättstugan igen!
The end!
Förresten, jag kan också säga att jag har träffat på världens sötaste och minstaste hund! Lilla Lasse, han kommer här på bild nedanför :) Det var Anna som var på besök hos min syster samtidigt som jag var där, och man ville bara krama ihjäl honom, så gulligull.

  

 Vad skulle jag göra utan min bästa vän, Josefine ? Not survive!