You gonna miss me when i´m gone.

Det var inte igår jag skrev, känns det som.
Ett par dagar sedan var det iallafall, jag har varken haft lusten till det eller orken.
Samma sak med msn och bilddagboken, ingen lust eller ingen ork.
Jag har känt att jag orkar inte med endel människor just nu, helt enkelt inte orkat med någonting.
Jag känner att jag vill vara för mig själv, vara ensam, rensa hjärnan, välla ur alla tankar som finns inuti.
Herromdagen gick jag in i väggen, allt kändes som en stor press, allt bara la av, hela kroppen dog och sa ifrån.
Nu är jag väl upp på bena igen, men det negativa överväger fortfarande allt som är posetivt.
Jag försöker förtränga allting genom att bara se det på den bästa sidan, hur det går märks dag för dag.
Så är det med läget, jag kommer antagligen inte kunna nås på msn eller bilddagboken en tid framöver. Det känns faktiskt underbart, att vara ifrån det där, vara ifrån allt som har med dator att göra.
Förrutom att kolla på mina Stefan och Krister!
Påtal om det förresten, igår satt jag och Kalle och pratade om nånting, han sa nånting i namnet "E..."
Jag : Edwin?
Kalle: Sara allt handlar inte om Stefan och Krister

Jag är en neard, i know.

Svenska C, igen..
Jag har fortfarande inte kommit någon vart med mitt tal.
Det är inte svårt, fast till viss del är de det. Jag tänkte skriva om Harry och då har jag endel att skriva om, men bara hur jag ska börja.
Jag är hungrig också, inget ovanligt för min del kanske.
Jag får äta om en timma ungefär, magen bara kurrar efter dessa pankakor.

Jag och min musik sitter här och diggar i takt till varandra.
Det här med att missuppfatta saker är också något som vi är bra på här på MTU.
Jag sitter som sagt och lyssnar på musik och Bobba drar ut en av lurarna och säger:
- Ska vi gå ut ?
Jag: Ah
Bobba: Jag ska bara stoppa in den igen

Ja hur kan det tolkas ? Henke bara kollade och jag full av skratt försökte säga nånting, men det hade låtit ännu värre så jag gick med tystnad ut.
Här på MTU har vi då fan gemenskap, på allt, genom allt.
Nu ska jag ladda inför talet tänkte jag så att jag någongång kommer nån vart.
Det är inte långt kvar, det är tre gånger kvar och det här ska vara klart till nästa vecka, eller veckan därpå.
Prata i 5-7 minuter, vilken marddröm.

Tankar & frågor, det går vi alla och bär på

Det började med att jag läste ett inlägg på min kusins blogg.
Jag vetinte varför jag tände till just då, men det låg nånting i det hon skrev, jag vet heller inte vad det var jag fastande för och tyckte var allmänt rätt. Jag tycker bara att det hon skrev stämde in, på mig, på allt.
Det fick mig att tänka om från noll igen.

Jag har nu suttit och pratat med Emma om det mesta, jag vet inte vart jag får allt ifrån, men det finns någon bit inne i min hjärna som öppnar sig och jag skriver ut.
Till viss del har jag oftast rätt, faktiskt, det handlar inte om att jag skryter, det handlar om att jag verkligen kan om jag bara vill själv.

Det som fick mig att tänka var, som jag sa till Emma att allt som har hänt, allt det förflutna, det försvinner aldrig.
Det kommer alltid finnas där, och det kommer och tas med med nya händelser.
Det gamla kommer påminna mycket om det som vi lever i nu med, nuet.
Hur mycket man än vill glömma saker och ting och få det ogjort så går inte det, man kan kolla tillbaka på allt som man har haft, men man kan aldrig förbli detsamma igen. Man kan leva sig in idet, men man kan aldrig få det som förr.
Saker förändras och så gör vi människor.
Visst kan man bli lycklig igen, med samma saker som här hänt i det gamla, men det kommer inte vara samma sak, samma upplevelse. Man kan inte bara leva på lyckliga saker, man måste också ha med dåliga saker.
Om jag har fattat det hela rätt med mig själv så lever jag inte för mig själv, utan för andra.
Det känns verkligen som att det är så, jag hjälper andra så gott jag kan, jag försöker svara på dess frågor det har, för att också vara så ärlig som möjligt! Jag gör det inte för att såra dom, jag gör det för deras egna bästa.
Jag tar mig själv i sista taget, tar mina nära och kära i första. Mår dom dåligt så finns det inte en chans att jag bara sitter och glor, jag gör allt, hur dåligt jag än själv mår.
Ser jag mina nära och kära lyckliga, då är jag lycklig. Det påverkas så på mig, jag har dagar och stunder jag med, men har någon annan problem lägger jag genast undan mitt egna och går över till denna person det nu skulle handla om.
Jag vet att det kanske inte är så det ska vara, folk ber mig att tänka mer på mig själv, men jag kan inte det, jag känner mig så dum om jag inte hjälper dom som har det svårt, kanske svårare än vad jag har det.
Hur mycket skit jag än skulle få tillbaka, det skiter jag i. Huvudsaken är att jag finns där för dom, inte för mig själv.
Jag kanske borde ge det en chans att hjälpa mig själv, finnas där mer för mig själv än vad jag gör, men det går inte. Jag kan inte leva det så!
Att se andra lyckliga, glada, det får mig att uppleva deras lycka, vilket då gör mig lycklig.

Det jag menar med allt det här och försöker få ut och förklara är att jag lever för andra, inte för mig själv.
Jag vet inte hur jag ska förklara det på ett bättre sätt. Det handlar mycket om kärlek också, för mig har det gått som det har gjort, jag står på mig, det är mycket jag det handlar om.
Jag vet, det här kan låta skumt, men jag fann kärleken genom hur en annan gav den till mig, han var min vardag, han var mitt liv. Det finns stunder jag önskar att jag kunde ha gjort ogjort. Jag menar som att finnas där för honom, när det var som svårast, men då var jag liten och kunde inte förstå riktigt vad det handlade om.
Nu står jag där utan honom, helt ensam känner jag, det var som att ha en gosebjörn med sig vart man än gick, som bara fanns där och gav den kärlek som behövdes. Jag menar att fanns det någon som visade vad kärlek innebar och hur det var att älska någon så var det han!
Jag var liten, men jag minns det som det vore förra veckan. Jag saknar att ha den där gosebjörnen bredvid mig, som alltid fanns där när det var svårt.
Hade jag bara en enda önskan hade jag önskat att han stod här på jorden igen. Fortfarande är det tungt att säga att han inte gör det, men eftersom att jag själv står på egna ben idag är pga honom, jag känner att han finns med mig, i varje andetag och i varje steg. Jag försöker vara stark och klara det här, jag gör mitt bästa.
Jag vill också säga, att bli inte en sådan människa som jag, ta er tid i livet och gör det bästa av alla situationer, kasta inte bort minnesvärda saker. Var den bästa ni kan vara, som jag inte kan visa på rätt sätt.
Jag skäms för det, hur jag är och hur jag har varit, för er alla som jag har sårat så djupt.
Det är varken ett hot mot er, eller mot mig själv. Men man kan inte styra för hur man känner att man är, eller känner överhuvudtaget.
Nu är jag glad, för att tills viss del skriva ut en sån sak jag knappt har vågat öppna mig för.
Jag är inte den bästa personen i det bästa skicket, jag har så lätt för att klanka ner på mig själv och ta åt mig för mycket av det onda!
Ni kanske tror att jag är en människa med allt, bra självförtroende, allt.
Men då vill jag bara att ni ska veta, hur fel ni har!
Tyck heller inte synd om mig, det är inte det jag är ute efter, absolut inte!


Bättre det än ingenting alls, eller?

Yesbox, gårdagen var som den var, allt för slö och ja ni vet hur en bakfull-dag ser ut!
Kanske inte riktigt som min, men ni förstår nog vad det är jag försöker säga.
Jag tog det bara jävligt lungt helt enkelt.

Gladare miner, jag ska sitta framför tv:n fastklistrad från klockan 6-23.
Det är bra att det går lite bra saker på tv:n på söndagar, eftersom att det finns inte allt för mycket att göra!
Andra avenyn idag också, spännande. Dessutom är jag inte riktigt nöjd, jag vill veta vart alla är någonstans och att dom kommer tillbaka, speciellt Hästen! Han är ju bara för skön, eller har jag fel ?
Sen är det en ny skolvecka att se fram emot, eller se fram emot vet jag inte men, kanske....
Händer ibland ganska mycket saker i skolan, som får en att trivas och att gå dit. Kommer dö av saknad när vi står där den 12 juni. Jag vet att det är ett tag kvar, men det kommer att gå fort, det är därför jag säger det, bara tanken på att lämna er (inte alla kanske) men det får mig redan nu att få magvärk.
Usch, inget mer om det nu, dagen kommer snart att vara där så vi tar den då.
Nästa helg är det fest igen, för min del. Helgalkolist på g kanske ? Nej, inte direkt, men att gå ut och ha kul, jag trodde inte att utelivet var såhär jävla underbart som det var. Får se hur, var & när det slutar.

Simply the best


Det första som händer när man kommer in på Harrys är att möta upp fotografen.
Bjuder på bilden på mig och min älskade ägodel.
Tack för kvällen, den var underbar & utan dig Josefine, nej det finns inget sånt.
Underbar människa, och jag älskar dig, ända in till själen, you are the best woman in the world <3


Nu äre fest, dock inga chips

Ja det var ju också en "upplevelese" som Josefine hade sagt.
Igår var det fest, förfest hos Alex & fortsatte senare till Harrys.
Jag kan säga att jag hade det underbart kul, bara att för min del ska förfesten börja med singstar, men det funkade ändå!
Kul hade jag, som jag sa, träffade endel folk och ja vad säger man?
Nästa helg är det fest igen, så idag tar jag nog det ganska lungt, vilket jag inte har planerat, men vi får se!

Idag mår jag inte prima ska jag väl säga, men jag mår som jag förtjänar.
Nu ska jag in i duschen, sen ska jag ut och ta frisk luft och ta min röv till Linda med familj.

Kiss me

19:24

Precis hemkommen från syster och Bobban, min fru Josefine var med också.
Jag och Josefine körde med en uppvärmning av singstar och vidare med rockband.
Jag kan säga att jag var sämst på trummor, jag tror aldrig att jag sätter mig där igen.
Och som Jossi sa, hur fan skulle det då se ut om du var full? Ja det är en fråga man kan klura på länge.
Hon bjöd även på mat, läste igår att hon skulle göra potatisgratäng, inte nog med det hennes underbara sallad också. (Emmas)
Då vart jag glad iallafall. Tror dom också fick sig ett garv åt mig när jag spelade på trummorna, vem skulle inte skratta? Såg nog förjävligt ut.

När vi sitter där så säger Josefine:
- Har du fått nått mail från någon på hotmailen?
Jag: Ne, från dig?
Josefine: Ne från dom
Jag: Vilka dom?
Josefine skrattar bara
Jag: Vad har du nu skickat?
Josefine: Ne inte jag
Jag: Nehe, vem då?
Josefine: Inte vem, dom.
Jag: Aha vilka är dom då?
Josefine: Tv3
Jag: Ne varför det?
Josefine skrattar igen
Jag: Sining Bee ?
Josefine skrattar bara och nickar på huvudet. Hon har alltså sökt i mig på Sining Bee!
Puss på henne då, men det kan hon faktiskt glömma :)
Jag älskar dig, tack för att du finns "aaadedudadej" !


Over And Out - Huh, Huh, Cool

Svenska C, jo mycket underhållande!
Jag sitter här och ska skriva om ett tal, fortsätta på det iallafall. Jag kom inte så långt sist, och nu har jag inte direkt kommit längre!
Att sitta vid datorerna gör en något slö, man orkar inte jobba & man gör bara saker som man inte ska göra, som att sitta på msn tillexempel och prata med Kalle. Skrattar gör vi trots allt, det är väl ändå ett plus.... eller ?

Inte nog om det att jag sitter är och kan inte koncentrerar mig, jag är jävligt hungrig om jag ska uttrycka mig så!
Som tröst sitter jag och tänker på mat, är det dessa p-piller som får mig att vara hungrig 24/7 ?

Nu ska jag försöka anstränga mig för mitt tal, som kommer sluta i katastof.
Jag kan också säga att humöret är fan på topp, jag har varit onormal sen bussen i morse, den gick 7 och klckan är 10.
Inte för att det är första gången som jag är onormal, men jag menar att jag är glad och det känns väldigt skönt.
Handlar bara mest om rädsla och oro, det är just det som befinner sig i mitt huvud, jag kan bara hoppas på det bästa helt enkelt, kunde skapa något så stort tillsammans.. Så jag hoppas, att detta inte är slutet ? Någon kan ju övertyga mig om att jag just nu bara sitter i en sists som kommer lösa sig.. Plötsligt händer det, kan alltid hoppas!

"Jag ska bli rockstjärna nu"
Jag säger som Nisse, att enligt honom och att vara rockstjärna finns det inget som heter skratta. Man  varken ler eller skrattar, det var ju tråkigt, då lär jag inte överleva det här om man säger så!
Så rockstjärna är nog ingenting för mig, nu vart jag sugen på cheesecake också, det sög!
Over and out - huh, huh, cool

Örebro

Upp tidigt och sedan iväg till Örebro!
Fan vad kul jag har haft, men jag har också fått ont, men det vare värt.
Nu sitter jag hemma igen och är svin trött, men här blir det inget sovandes för mig.
Går inte i det här ljudet, Brage och sonen fixar i köket, tapeterna gissar jag på!
Snygg blire också för den delen, nu är det bara halva huset kvar, typ...

Skulle bara säga att tack för dagen och att jag har haft otroligt kul.
Tack sällskapet <3
Snark ......



Jaha, det blev ingen sömn för mig inte som jag sa tidigare. Jag tog Bettan och cyklade till Sara, Linda & Felicia.
Vi pratade mest, och som alltid i deras sällskap, mycket skratt. Det gillar vi starkt !
Älskvärda människor det där måste jag säga, synd för er som inte har dom som vänner, tur för mig som har dom nära hjärtat !
Idag har jag fått i mig allt bra mycket skratt, från både det ena och det andra hållet.
Peter som var här förrut, man kan inte sluta skratta åt honom, faktiskt..
Sara, Linda & Felicia, jo dom med. Kan inte heller sluta skratta i deras sällskap, det är otroligt.
Jag fick ett skratt anfall förrut, det var egentligen inte kul överhuvudtaget, men skratta gjorde jag.
Felicia, sötare unge får man ju leta efter. Underbara unge...
Så vad säger jag själv nu om att fortsätta där jag slutade herromdagen, Humor från tv4? Låter spännande.
Vill att ni ska veta tjejer att ni är underbara på alla sätt och vis, och jag finns här för er, när som helst på dygnet.
Och icke att förglömma, JAG ÄLSKAR ER, ne jag kan inte beskriva det i ord. Men älskar er det gör jag tamigfan, nått så grymt.
Tjillevippen + snark. Imorgon är det en ny dag med nya tag.
Kanske också att man ska glömma sina bekymmer idag eftersom att det återkommer nya imorgon!

17 November 2008

Då var det dags igen, för en liten skrivning i bloggen.
Dagen har gått fort, som alltid tycker jag, det är det bästa med skolan, den går förjävla snabbt.
Har suttit ute i slö-högs-soffan och lyssnat på när grabbarna sjunger och spelar gitarr, alltid lika uppmuntrande det där!
Sitter här med Historia B igen, har fått lite mer grepp om vad det är jag ska göra, men fortfarande är det rörligt.

Sitter också på andra tankar, det gör mig arg & förbannad, inte bara det, jag blir så jävla irriterad också!
Att det ska vara så lätt för vissa, annars är det bara jag som är helt körd och tycker som jag gör.
Det får inte mig att må bättre att se och höra dessa saker, som jag också hoppas inte stämmer överhuvudtaget.
Jag förstår inte heller hur långt tid det ska ta, men jag vet också att det har inte gått långt tid, men det känns som att jag har svaren förbrett i mina händer. Det får inte vara så, men jag kan ingenting göra, tydligen...

Har jag själv satt mig i skiten får jag skiten ta också.
Du verkar satt upp för hur du vill ha det, jag kan inget mer säga än att jag är ledsen & vill få allting ogjort.
Kan också säga att jag saknar dig, inte bara lite, oerhört mycket...
Min kropp är helt död, det känns som att jag inte orkar med nånting, inom skolan, allt har bara slagit av!
Jag hoppas verkligen det finns ett sätt att ge det en ny chans, att bygga upp det på nytt, att rädda det som gjorde mig lyckligast i hela världen. Jag är inte redo för att förlora dig än, det skulle vara för tidigt. Men det kvittar väl vad jag säger. Ingenting jag säger verkar vara trovärdigt. Allt jag säger kommer från hjärtat & att förlora allt redan är som att förlora allt. Allt har bara rasat samman!

"Min balkong har kalla fötter"
Var bara tvungen att ha med det citatet, haha.
Säger inget, nämner inga namn heller, det får personen göra själv om det skulle vara så.

"Hur fan kopplar man en video - tv - video ?"
- Men altså, vi kollar på tv här ute, och du kollar här inne, det är en film som går på tv
"Men hur kan ni se det jag ser?"
- För att det är tv:n du kollar på, och det gör vi med, det är ingen film
"Nehe"


Kan lika gärna ta alla samtidigt, eftersom att det utspelade sig samtidigt, nästan...
Jag: Gå och lägg dig för dig själv
Jag vet inte vad jag säger föränn jag själv har sagt det"


Nu blev det lite roligare av dagen, och det har blivit skratt.
Joels dans alltså, jag tror den slår allt. Haha!
Nu ska jag försöka komma igång med mitt arbete, men jag slutar om 20 minuter, gött.

320 Kg Buskis

"en halv meter kuk, det är ingen jävla bagatell!"

Stefan & Krister, fyfan så jag skrattade. Jag kan lova att det var verkligen vad jag behövde.
Jag som älskar Stefan och Krister för er som vet, men bara det att Dag-Otto inte var med, det var väldigt sämst faktiskt. Men jag klarade mig faktiskt, och det var ju bra. Skratta gjorde vi iallafall, och det var inte bara lite heller.
Josefine påpekade även att Stefan stod och pekade på mig, där ser man. Han blev kär!

Vi fick inte heller vilken plats som helst, jag trodde  vi skulle sitta typ sämst till, men turen börjar vända med sånt jag älskar, som i sommras när vi var i Falkenberg, längst fram liksom, vad mer kan man önska sig? En dag med dom kanske, men då får jag drömma så jävla gott.
Det jag skulle komma fram till vara att vi faktiskt fick sitta på andra raden, bäst plats, johorå!

Tycker också att Stefan är stark och är med i det här, efter den stora händelsen.

Jag hade iallafall oerhört kul, vilket också ska göras om flera gånger. Och då är det Dag-Otto som ska med mig hem nästa gång. Jag tänkte slänga upp några bilder, njut eller skit it.
Hade också underbart sällskap, kanske ska tappra ner mer på spriten nästan gång ! :)

                                

"Fnitter-Lisa"                                     Siw skulle spå Stefan.

Rolf: "Oh vad vackert"                      Siw: "Jag ser att du har jobbat hårt"
Ralf: "Jag blev rörd!"                        Stefan: "Det stämmer"
Fnitter-Lisa: "Jag är orörd!"           Siw: "Du har kämpat hela dagen"
                                                      Stefan: "Det stämmer också! Hur vet du det?"
                                                            Siw: "Du har skitiga händer!"


 

                  
                                                  
Här står dom allihop.                                                                All of them!
Oerhört bra föreställning, fyfan.                                                     
Jag har då inte skrattat såhär på åratals.                                                     


                                               
Stefan!                                                                   Siw. Haha så jeffla snygg
Fick tyvärr ingen bild på honom
som Olvert!
- Goddaaaauuu!
- Vaaauuu?


13 November 2008

Gårdagen var som den var, allt kan inte alltid vara bra.

Vad säger vi om dagen såhär långt då?
Jodå, det blev bilresa till skolan, skönt, sovmorgon blev det för den delen.

Gympan igår, träningsvärk idag.

Sara: Jag har ont i rumpan
Eller ne, det kanske inte är rumpan förresten
Bobba/Jerry: Ah eller så är det låret

Senare...
Eller jo, det är nog rumpan jag har ont i förresten.

Svårt för att bestämma sig kanske? Ja, men ibland måste man känna efter.
För att vara säker på sin sak.

Nu ska jag börja med mitt tal som vi ska ha i Svenska C, vi får se hur det kommer att gå.
Jag tror jag redan vet vad jag ska skriva om.
Det kommer bli tufft för min del isånnafall, men jag väljer du det själv eftersom att han var en sån speciell människa för mig, när han väl var vid liv så att säga.
Nu ska vi se hur det ska gå, prata i 5-7 minuter inför klassen är ingenting som är en 10 poängare för min del.
Men tur det att vi inte är allt för många.

I´m sorry, I can´t be perfect

Var det verkligen så lätt, bara trycka på delete och sen var allt borta?

Den där dansen

Onsdagar för mig blir alltid sena, jag slutar runt 3 men bussen går inte förns 4, så det blir en tid till att vänta.
Jag kom nyss hem, Rasmus kom och hämtade mig och Josefine i linköping, ja jag sa Rasmus, han har nämligen fått körtkort, självklart säger vi grattis till det :)
Hängde på stan en sväng, hälsade på Natta!
Sen kom Rasmus och hämtade oss igen, men jag åkte hem.
Så nu sitter jag här och ska snart ta mig en dusch sen ska jag kolla på Pelle Svanslös som aldrig blir av eftersom att jag hela tiden somnar. Inget Andra Avenyn för mig heller för jag har sett veckans, så nu är det bara vänta tills det blir söndag igen!
Läste också i tidningen idag att Magnus Betnér inte ska vara med i parlamentet längre, det sög.

Dansen på gympan gick fantastiskt bra, vi hade våra stunder där till när jag såg ut som ett frågetecken.
Kan ni också tänka er, halt golv med strumpor, hur ser det ut?
Lyckades glida ganska bra må jag säga.


Kul har vi,(Jag & Kalle) det är bra! Har inte jag mer att säga, men bara så att ni vet så ligger Buken i Linköping, tjoflöjt.

" Buken ligger i Linköping "

Men vad ni ska göra mig generad brudar.
Jag är tacksam för allt stöd jag har fått, det har hjälpt, det lovar jag!
För att det finns folk som får mig att le, jag har inte kunnat le, bara inombords, jag har inte velat visa det, det känns dumt.
Men ibland kan det inte hållas inne, det måste ut!
Men att få höra sånna här saker, det rör en så mycket.
Jag kan inte säga att jag mår bra, för det gör jag inte!
Det finns så mycket runt omkring en nu, jag vet inte vart jag ska ta vägen längre.

Vad jag skulle behöva just nu det är att komma bort från allting, precis allting.
Åka utomlands, det sitter aldrig fel, kul bara att min mamma & pappa åker i mars och kommer vara borta i 3 långa veckor, dessutom ska dom till Thailand, vilket är väldigt fusk. Stryk ska dom ha, men jag är snäll så dom får ta med mig nästa gång. Thailand säger jag bara, så vacker och så underbart.

Nog om det, jag blir galen och beställer snart en resa.
Jag ska nog försöka förvandla mig till en resväska, så är också pengaproblemet löst, jag kan vara smart !
Jag har suttit och pratat lite med Bekka, det är inte mycket men lite, och det är underbart. Att bara ens prata med henne gör ens dag!
Vi har pratat om minnen. Och det finns så otroligt många, dom kan inte räknas och jag kan säga att det finns inte ett ögonblick utan skratt med denna tjej! Hon är underbar, jag saknar henne och våra tider tillsammans. Jag kan inte förklara dom med ord, men det är nått jag verkligen saknar.
Hon gör mig glad helt enkelt, finns inga ord. Det spelar ingen roll vad hon säger, hon får mig att le..
Och jag ska inte glömma det här, jag älskar henne & jag är överlycklig att ha henne som vän.
Så mycket som hon har gjort för mig.
En av dom bästa människor som står på sina fötter på denna jord, det ska ni veta.

Nu ska jag inte skriva mer, jag börjar bli trött på mig själv, jag bara skriver och skriver hela tiden. Och jag som inte var en sort av bloggmänniska, men vad var det jag sa, det kan ändras snabbt som med allt annat.


Vill också säga att det var en kväll att komma ihåg. Fast jag blev besviken på själva showen i sig, menar att det kunde varit bättre, faktiskt.
Men jag ska inte klaga ändå, för det var bra. Kan också bero på att jag inte satt så nära, eller vad tror ni?
Annars är det bara jag som är för kräsen av mig.

Nu ska jag in i duschen, jag ska rocka loss & sjunga som aldrig förr !


11 November 2008

09:00
Vad säger man mer än att man bara kan hoppas på det bästa?
Jag kan inte göra mer nu än att få chansen att visa att jag älskar dig och att jag vill ha det som förr.

Igår blev det enhel del glada miner, faktiskt.
Började med att jag satt inne i fotosalen och Josefine kommer inrusande:
Sara, jag har en överraskning till dig!
Jag: Nej, vad har du nu gjort?
Josefine: Sitt där, kolla inte ut.

In kommer då Henke (som slutade förra året)
Jag blir tyst för en stund och bara kollar på honom och utbrister: HEEEEENKE!
Hur glad som helst!
Han har även berättat om sina resor och saker han har gjort. Det kommer jag med snart, nu måste jag in på lektion.

11:25
Nu har jag varit och ätit, det gick ner och det var gott, nånting som dög för bruden.
Som jag sa tidigare var Henke här igår. Som jag också sa så pratade han om resan han gjorde.

Niklas: Men vi kan åka den 7 advent. Haha, han uppfinner saker på egen hand.

Han hade om jag uppfattat det rätt en jobbarkompis.
Kompisen: Vill du att jag ska massera dig, jag är bra på det.
Henke: Ah visst tänkte jag
Kompisen: Ta av dig tröjan och lägg dig på soffan där
Henke: Okej tänkte jag han vet ju vad han pratar om så jag gjorde det

Så killen började massera Henke, och han var duktig.
Tills han började gnida på hans röv.

Dagen efter kom det fram till att han var bög.

Han berättade också om en dag i Oskarshamn när han hade stått vid bankomaten.
Det var massa folk runt omkring och vid sidan av stod det en tjej.
Det var Henkes första lediga dag på en helg.
Henke: Är du också ledig idag?
Hon: Jag är ingen jävla hora!

Haha ja vad säger man ? Det är inte alltid lätt att fatta varandra rätt.

Även igår hade jag besök hemma - Nathalie, Johanna & Christoffer
Vi skulle följa Natta till bussen och mamma frågar:
Vart ska ni nånstans?
Jag: Vi ska följa Natta till bussen
Christoffer:
Vi ska ut och göra grafitti
Mamma: Men Sara om du ska ut och göra gaftitti så får du inte ha Viktors jacka på dig.
Hon trodde verkligen stenhårt på det.

Inte nog med det, jag kommer också in i bilden nu.
Satt på Foto lektion och Emelie frågar:
Vart ligger buken nånstans?
Jag: Här i Linköping?

Jag säger inget, för då har jag inget sagt.
Men jag säger för mycket innan jag tänker ibland.
Kul blir det, och jag känner att humöret är lite bättre än gårdagen.
Men det kan alltid bli bättre. Det värsta är att jag har en klump i magen som vägrar att försvinna.
En klump med full av oro.

Jag glömde faktiskt en sak, angående gårdagen.
Privatperson: Jag måste gå upp och kolla på Henke, man blir så glad av honom.
Privatperson2: Haha, vad söt du är
När vi sen sitter där uppe.
Privatperson1: Henke, man blir så glad när man ser dig
Henke: Menar du att jag ser konstig ut ?
Privatperson1: Nejnej, du är jätte snygg
Henke: Det ligger nått i det du säger
Och ni som skulle komma och hälsa på i Oskarhamn, pft.

Godmorgon

Jag vaknade 09.30 av att jag fick ett meddelande!
Tack älskade Sara för att du väckte mig <3 Gör inget iofs, jag ska inte sova bort halva dagarna, då blir det svårare att lägga sig sen på kvällen.
På tal om kvällen, ikväll är det jag som sitter framför tv från 19.00 - 22.00.
Först - Sining Bee - Andra Avenyn - Parlamentet (Hoppas också på att någon utav mina puddingar är med) - Sanningens ögonblick.
Sen var det också tänkt att jag skulle kolla på dom två andra avsnitten av Andra Avenyn, så får det bli. Jag kan inte hålla mig!
Nu tänkte jag gå och lägga mig igen, kanske inte sover men att ligga i en säng är det bästa som finns.
Sen kanske jag, Sara och Fillan drar till simhallen. Vi får se!
Skit på dig, it means have a nice day!

Yeeees, jag är bäst

YEEEEEEEEEEEEEEEEES!
Jag är bara för bra, jag har fixat mitt ljud på min dator.
Nu är jag en happy woman med ett happy face !
Det känns nästan som att jag måste fira det, haha.
Fast så roligt ska vi inte ha det, men genom det lilla firandet tar vi oss en dusch på det istället.
Är jag inte för bra ? (Stolt brud)



Vad säger vi om den här dagen då må tro ?
Happy face till en början, jag fixarn, fixade mitt ljud. Jag är ju bara för bra!
Till en senare tid blev det lite med dessvärre deppigt.
Men även det löste sig, jag for till Fija, tack för att du finns <3
Vi nöjde oss inte med det utan tog våra härliga häckar till Sara, Linda och Felicia.
Underbara tjejer det där, vad skulle man göra utan dom ? Utan dom, finns inte ens ordet för det.
Man skrattar och förtränger allt som är dåligt. Det är det jag älskar med dom, dom är alltid glada, och det sprider sig, jag blir då också glad. Och Felicia, finns det någon som är sötare än henne? Nej, inte en chans. Hon får en att le, det strålar om henne. Finns inte en enda gång utan att man ler åt henne.
Tack för att ni finns <3 Jag älskar er tjejer !
Nu ska jag nästa sova tänkte jag, men det känns inte som att tidpunkten är inne för det än. Så jag slår på en film - just like heaven och tar till en popcorn + cola på det!
I och med illamåendet och huvudvärken jag har känns det inte så lämpligt att sova nu, det kommer ju aldrig gå!
Jag har klumpar från magen till halsen, det är inte ett plus poäng. Men jag lever än, och skrattar.. Så vad finns det att klaga på? Absolut ingenting!
Klumparna i magen, om varför jag har dom nämner jag inte, det känns inte som att det behövs.
Jag säger bara att jag hoppas på allt ska bli bättre, och att jag kan bli älskad igen, utav dig!
Pooooooff sa det och så var det filmtime!


Jag & Felicia i sommras!

Fredag, fredag.. Vad gör man ?

Som det ser ut på mitt schema varje fredag så är jag ledig och vad gör jag då?
Jo jag åker in till skolan, det var tänkt från början att jag skulle åka in för att få hjälp med min dator. (Som inte har något ljud, det suger)
Åker in gör jag ändå trots allt, och eftersom att vi har Tacos varje fredag så tänkte jag att jo jag åker in.
Eftersom att jag aldrig är i skolan på fredagar så kan jag inte heller tröttna på det.
In åkte jag och med sällskap på det hängde Sara, Linda & Felicia med <3
Älskvärda människor det där, yesbox!

Eftersom att jag är så bra på att prata, vilket också innebär att jag inte ens själv vet vad jag pratar om ibland.
Det är sällan jag tänker innan jag pratar!
Borde dom flesta veta vid den här tiden, om man så nu som endel gör, känner mig rätt...

Sara(alltså jag) : Idag går det bio på tv:n
Alla skrattar (som vanligt)
Det jag ville säga var : att var det inte en film vi skulle se på bio idag

Det är en stor skillnad, men jag kan säga det precis hur som helst & då blev det sådär.
Fel blev det också trots allt. Och det är heller inget nytt för folket som tar sin tid att lära känna mig.

Jag var hos Emelie en sväng, och nu sitter jag här. Bloggnörden som jag nu har gått och blivit.
Vad ska det bli av mig egentligen? Författare kanske, haha ehm nae...
Skönt att skriva av sig lite ibland, även att man kanske inte får ur sig allt som man vill ha sagt, men det är en annan femma. Jag kan ju skriva iallafall, det ser man ju.
Snart får jag också hjälp med datorn, och hoppas på att hjälpen hjälper & att mitt ljud snart kommer att vara igång, annars blir jag arg!
Nu ska jag lägga mig i sängen och bara fetafetafetafeta, åter igen feta.. Slår även på en film.
Med andra ord så blir den här fredagen för mig väldigt slapp, som den har varit ett antal fredagar tillbaka.
Kan också bli så att jag tar Bettan (biken) och tar mig till Fija och gör henne sällskap.
Men snart slår vi till med fest tycker jag, ja så får det bli.
Först ska jag laga mat kom jag på, hörs när  vi ses och ses när vi hörs.
Pöss!



Det blev att ta Bettan till Fija :)
Jag skulle möta henne i affären och så står hon inte själv när jag kommer.
Tänker jag "vem fan är hon med?"
Och då var det Bobba.
Han hade inte så mycket vettigt för sig, så han hängde med oss in till affären innan hans vän skulle ringa.

Först säger Fija såhär: Nu Sara nu ska vi feta
Jag: Ne fyfan, jag har nyss ätit köttfärssås.
Robin: Jag har ätit typ korv och nån blanding, sånt där tjock korv, inte falukorv utan sån där annan. Vad heter den?
Ah juste kassler.

Haahaha fyfan :D
Nu ska vi feta och kolla på tv, och sjunga hela natten lång!
Puss på det.

"Spotta på min kuk"

Jag tror att det var det roligaste jag har hört någonsin.
Jag nämner inga namn i detta men för dom som vet, så vet ni vem eller vilka jag pratar om!

"Jag såg en svensk porrfilm, dom låter ju förjävligt när dom stönar (svenska), dom på engelska är mycket bättre. - Oh yeah, talk with me. "

Jo men det finns ju folk till precis allting. Skratta gjorde vi iallafall, det vill jag lova.

Haft Svenska C, vilket gick otroligt bra :)
Nyss var jag och åt, "pangkakor" som vanligt! (Lutat åt Mattias, just dom där PANGkakorna)
Nu ska jag ha Naturkunskap, vilket inte lockar sådär jätte mycket, vi ska redovisa! Det ser jag däremot inte fram till.
Jag skulle bjudit min lärare på bullar också (Nej inget fjäsk för högre betyg)
Men det blev inte så denna dag, jag glömde dom hemma. Och jag som trodde att han skulle glömma det, men ne. Där åkte jag dit!
Jag och frugan<3 drar senare till Skopunkten för att checka snygga skor som vi tänkte ska passa våra fötter.
Jag har redan valt ut ett par, men dom kommer följa med mig hem i början på nästa vecka!
Påtal om nästa vecka så händer det saker, jag ska nämligen på Stefan & Krister igen.
Men det som suger i det är att min favorit till Dag-Otto inte är med, det var sorligt.
Nu ska jag sätta mig där jag hör hemma, i slö-högs-soffan, för snart börjar jag. Då har jag Frank, alltid lika uppmuntrande.

Måste nästan avsluta med "Spotta på min kuk". Vet att det låter säkert inte alls roligt, men att det gjorde det vill jag lova.




17:14

Jag måste bara säga att Frank, våran lärare, är bäst. Så nu har jag fått det sagt!

Bussen kommer:
Fija: Vad är det för dag idag, eftersom att bussarna har flaggor
Jag: Det är torsdag

Behöver jag säga mer än trög?
Kan också tillägga att Josefine skickade meddelande till Rasmus och skrev precis sådär, inga namn, ingenting.
Så, vad säger han tror ni ? "Hahahahaah, Sara?:D"
Snart kommer det låta såhär "Sara? Ha-ha-ha..." För folk kommer tröttna ganska snart (det förstår jag med, men kul äre ju trots allt, huvudsaken) men det är jag & det är sån jag är...tydligen!
Förövrigt hittade inte jag och Josefline några särskilda skor vi ville ha. Jag prövade ett antal, men som att man är gjord av pengar, nej inte direkt.
Och jag blir fortfarande arg, mitt ljud på datorn fungerar inte.
Inte nog med det, jag råkade herromdan ta sönder en låda till min byrå, nu rök den andra också.
Så nu är det bara den tredje kvar, den ryker väl imorgon eller nått.
För nu har ju jag min helg, slapp brud ? Ehm, ja kanske lite..
Peace and love, love and peace.

"Jag är inte den där typen av blogg människa"

"Jag är inte den där typen av blogg människa".
Ne jag vet vad ni tänker, men nu är det såhär att det var ganska bra att jag inskaffade mig en sådan.
Jag kan få ur mig allt jag vill ha sagt istället för att sitta på bilddagboken och skriva, folk ber mig då skaffa blogg.
Så nu har jag gjort det och sitter i skiten.
Måste även passa på nu så att jag inte glömmer bort det och säga grattis till Rasmus som klarade uppskrivningen idag :)

Jag hade nyss min väninna här, Emelie! Efter hårda pass på gympalektionen så tänkte vi att vi är värda nånting gott, i och med att vi har två gympapass varje vecka. I rad dessutom!
Vi satt och pratade, åt cheesecake, bullar och drack glögg. Det var förjävla gott måste jag säga!
Ren julkänsla det där. Det gillar vi, bara det att det är så förbaskat kallt ute. Det är det värsta med vintern.

Nu ska jag kolla på min älskade serie... Andra avenyn! Sista avsnitten för den här veckan, men på söndag kör vi på igen!
Får man också höra att man ger människor skratt, som inte har skett på hela dagen. Ibland kan jag faktiskt vara bra att ha. Om jag orkar sen och känner för det tänkte jag lägga in ett jävla långt inlägg. Men vi får se vad jag känner för det!
Ses och syns när vi hörs.



Jag är glad att jag har dig, du är underbar & jag älskar dig <3 !

Litet prov eller litet prov.. eller?

Ja litet skulle man kunna kalla det, och lätt också. Men gör man som jag och skiter i att plugga får man smällarna ta.
Prov hade vi och det var bara oerhört störande att kolla på det, man visste vad dom hette, svaren överhuvudtaget.
Lätt vare, men inte för min del som inte hade pluggat. Jag fick hjärnsläpp om vad han hette som skrev "I have a dream" och har själv skrivit om honom, hur död i hjärnan får man vara ?
Nog om det, nu är det avklarat och jag satsar på att göra ett omprov istället och klara det galant.
Nu är vi där igen, nördarna i datasalen!

Nu har inte jag nånting mer på hjärtat.
Tjingtjongfjong, din lilla långkalsong.




Josefines inlägg:

"Vad heter den där negersnoppen?"

Hahah, Saras kommentar. "Negersnoppen" hette Martin Luther King! (Nej, jag är inte rasist eller något, men jag tyckte hon var så rolig). Och imorse. Fyfan. Jag skulle ta på mig mina tofflor, så jag drog upp benet och släppte ner foten, men foten nådde inte riktigt till marken! Jag fasnade i Saras tröja och höll på att ramla framåt och slå i huvudet! Höll på att dö av garv. Sara också. Hahah, Sara gör fan mina dagar i skolan, skulle inte vara lika roligt utan henne. Men hon smittar av sig kan jag lova! Skulle förklara för henne nyss vad jag gjorde när jag retades med Rasmus igår!

Jag: "Jag sa åt Rasmus att acceptera camen för att jag skulle visa blo.. bild..NEJMEN. Jo, men jag kan ju visa både min blogg och bilddagbok i camen! Jag skulle säga att jag visade plånboken! ÅH."

Nae, mina och Saras dagar i skolan är oslagbara ibland helt enkelt!"

Nej, jag är inte heller rasist, men jag blev arg!

Pigg ?

Igår blev det en tripp till staden för att inhandla min kära vän till klänning.
Väl inne på Vila sen lurade Nathalie på mig ett annat plagg, världens skönaste tröja måste jag säga och en såndan behövdes också. Jag älskar väl henne för det men att hon visar mig saker som får mig att jag verkligen var TVUNGEN att inhandla det. Kanske att hon får en puss på det, jag har inte bestämt mig än!
Annars hände det inte så mycket med livet, jag tog det bara för lungt.
Hade även ett prov att plugga på, men orken till det fanns inte där och inte heller lusten. Varför, det vet jag inte!
Efter rundturen på stan åkte vi först till Mc, jag skulle inte från första början äta, men åker man dit kan man inte undgå att köpa dom där Hotwingsen, grr.
På det sen blev det att åka hem till Sara-den-rara-som-gud-ska-bevara-så-att-inte-råtterna-tar'na.
(Den har jag hört ett par gånger, det är Elin som har fått mig att kunna den)
Stannade där tills jag kände att jag hade orken att gå hem, långt.
För att bege mig hem och hälsa på endel av min släkthalva, Mari, Katrin & Farmor!
Trevligt vare ju.
Sen kom min man och det blev så att jag sov där, det är lätt att lägga sig i sängen, men att gå upp ur den, det finns inget värre! Jag älskar'n.

Jag älskar dig, Karl Johannes Maximilian Lindfors <3 !



Klockan är 09:55 och jag har suttit i ca en timma med en Svenska uppgift.
Vet inte om jag är nöjd med den, men det får gå.
Känns skönt, nu behöver jag inte göra det när jag kommer hem, iochmed att den skulle vara klar imorgon.
Nu den här veckan känns det som att jag har fullt upp med skolarbeten, men jag vet inte om två saker för er är mycket?
Bara jag som är lat och har varit det på sätt och vis i tre år snart.
Om ca sådär en halvtimme får jag gå och äta, hjälper inte att Emelie sitter och säger att hon är hungrig. Då blir jag mer hungrig och då äter jag snart upp henne.
Josefine, frugan, sitter och pillar med att spänne. Frän brud!
Sen sitter resten av floket och sjunger, förrutom Richard som är ganska tyst.
Dom andra två gossarna sitter och sjunger på deras AceAge-musical. Emelie tar ton och hjälper till.
Nu blev det livat i datasalen, för nu kom det tre typer till.
Det är ingen god mat förövrigt idag och den är informationen var ganska tråkig, men nått vettigare eller roligare hade jag inget att säga, än så länge har jag inte gjort bort mig än. Tro det eller ej, men det är sant. Men det kommer nog när som helst.
Roligast i morse var när Josefine skulle ta på sig sin toffel och hamnar mellan mina snören. (Det är svårt att förklara, för då måste jag förklara hela tröjan) Och det blir ju lite jobbigt.
Men kul vare iallafall, hon fattar & jag fattar, det räcker.
Mitt avslut på det här får bli det kloka citatet från mig själv "jag vet inte vad jag säger förrän jag själv har sagt det".

Så viktig information, i know!

Mitt andra inlägg, kommer det fler tro? Det är sånt som märks, jag är inte den där typen av blogg människa.
Kan sluta nu, kan sluta i en senare tid. Här kan det också komma upp saker som du inte hade en aning om förut, det lär du också märka! Jag kanske avslöjar en och en annan hemlighet någon gång..
Samhällskunskap B, det gick väl an. Det bästa med dagarna i skolan är att dom går så otroligt snabbt, det gillar vi.

Som ni kan se har min blogg blivit en aning tjusigare än vad den var innan, min fru har hjälpt mig. Hon har suttit med den under hela morgondagen. Hon är en snell & underbar kärring, love her!

Medans Jag och Emelie sitter och påbörjar våran uppgift och Josefine fixar till min snygga blogg, det kan jag faktiskt säga nu till skillnad mot hur den såg ut förut. Så kommer Frank in och det lyder som såhär:

Frank: Du sitter och tittar på Sara i bilddagboken
Jag: Det är för att jag är så jävla snygg och hon är kär i mig
Frank: Är det därför hon sitter och ändrar dig i photoshop!

Vad säger man ? Jag erkänner det, jag blev knäckt.

Maten var förövrigt inte god idag, men jag fick mina "grodor".
(Nej, jag har inte ätit riktiga grodor, jag kallar dom det men dom har ett annat namn!) Men jag börjar även tröttna på dom!
Nu ska jag ha Historia B, låter lockande...
Sen ska jag hem, och jag har lite att stå i idag.
- Surprise
- Barnvakt

Det är inte mycke, men det tar sin tid! Ska det vara fint ska man lida pin som man brukar säga.
Imorgon är det en ny dag & även nya tag.
Eller så kan man säga som jag har gjort "jag vet inte vad jag säger förräns jag själv har sagt det".
(Josefine gjorde ett litet fel där upptäckte vi nu, men den stämmande meningen har jag nu skrivit)
Fast det har ingenting med det här att göra, jag kan tänka mig att den tanken slog er in i era huvuden

Ses när vi hörs & hörs när vi ses. Tjiiiing



Min dag kan ju inte blir mycke mer rubbad.
Vi har som jag tidigare skrev Historia B. Jag kommer försent, vilket inte är ett plus.
Men bättre sent än aldrig, eller ?
Nog om det och till det jag skulle berätta.
Jag kommer in, sätter mig och är tyst. (Borde jag kanske vara lite oftare)
Efter en stund ska jag säga nått om mitt arbete. Börjar med "Ku" och man kan ju tro att det är nått annat jag ska säga.
För er som då inte fattar vad det var dom trodde jag sa så var det "kuklag".
Fick även höra nu när jag sitter i datasalen "sara tänker bara på kuk", och samma visa om och om igen.
Ett par gånger, lite uttjatat. (Bobba, känner du dig träffad?)
Det var Gulag jag skulle säga med det blev fel. Jag blev utskrattad och min lärare bara kolla på mig!
Inte nog med det, jag skulle ju också söka på det och skrev "gullag", ska förbli gulligt också.. tydligen, enligt mig.
Inte nog med det heller, Frugan (Josefine, så alla vet vem det är om jag bara säger frugan.) kommer bakom mig och ska skaka på mig, (hon tycker inte att jag har rockat tillräckligt idag) och jag utbrister: "jag vet att du vill". Tolka det som ni vill, men jag vänder på allt så att det förblir det till den snuskiga versionen.

Vet inte hur jag lyckas, men lyckas det gör jag iallafall.
Ni har ingen aning om vad det är som pågår i min skalle? Nej, inte jag heller.
Vad vore en Sara Käller utan sin tröghet? Kanske en normal brud vid då bara namn Sara Käller.

Mhm

Jag har då gått och blivit cool som alla andra med att skaffa sig en blogg.
Eller jag vet inte direkt om jag är cool som alla andra, jag fattar ingenting.
Det är därför den ser ut som den gör & jag kan inte fixa det!
Jag vet inte ens varför jag gjorde en blogg, för jag har ingenting att säga om livet helt enkelt.
Ingenting att skvallra om heller för den delen, men vi får väl se hur länge det här står ut och hur ofta jag kommer att berätta om livet och.... ja allt.
Men jag känner att det här är faktiskt ingenting för mig, så jag vet i helskotta inte vad jag gör med en sån här, men det kan ju vända och att jag en dag sitter här och jag skriver så mycket att ingen ens orkar läsa. Mitt liv kanske förändras bara sådär.
Men vi hörs då, pussilipuss, pruskiliuskan.

RSS 2.0